30 Juni

Fikapaus vid färjan.

30 Juni

Äntligen på väg! Vi kom iväg halv nio i morse det var molnigt men skönt, perfekt cykelväder. Det gick som en dans till Nävekvarn sedan började regnet och vi blev dränkta. När vi kom till färjan i Kvarsebo slutade det regna och solen tittade fram. Vi fick fick en fin etapp ända till 5 km innan Söderköping då började det regna igen. Det gick snabbt över och när vi kom in i Söderköping sken solen igen. Vi hyr en liten fin lägenhet intill Campingen. Nu är klocka sju och vi ska gå och äta och ta en glass.

27 Juni

Jag skulle bara prova att lägga in bilder. Den här bilden är tagen den 6 maj vid Gälkhyttedammen.

27 Juni

Nu närmar sej det stora ögonblicket. Nerverna börja kännas lite men alla är taggade, till och med Jonas. Cyklarna är inlämnade för en sista service. Det här börjar bli större än vi väntat oss. Min "tokiga" svärmor har ringt Radio Sörmland som kommer att höra av sej på fredag morgon, klockan kvart över sju!! PÅ LÖRDAG STARTAR VI. Hoppas att vädret är på vår sida, mycket sol och svaga vindar.

3 Juni

Jag kom hem efter ett dygns firmafest i Stockholm och hoppade direkt upp på cykeln. Vi hade räknat med en längre tripp, med Bettan och Albin hade huvudvärk ! Så det blev en kortare tur till Strandstugeviken. Albin hade bakat "kärleksmums" och kokat kaffe som vi tog med oss. Det kändes alldeles lagom efter "Yngaren runt".

20 Maj

Resan blev en liten pärs. Solen sken och värmen behaglig men blåsten var lite för hård för att vara behaglig. Vi började med rak motvind till Gammelsta. Sedan svängde vi av mot Björkvik och stannade för fikapaus. Färden fortsatte med motvind snett framifrån ända till Katrineholmsvägen, då började Philip misströsta. Motvinden började började ta ut sin rätt. Vi stannade vid Tuntorpsbandet och lagade mat det var en välbehövlig vila och Philip fick svalka fötterna i sjön en stund. Äntligen fick vi lite medvind fram till Bettna där vi gjorde ytterligare ett stopp hos lillebror. Efter en timmes vila svängde vi av mot Halla, då kom motviden tillbaka från andra sidan och till det hur många uppförsbackar som helst. Bettan och Albin försvann i fjärran och jag som drog Jonas och Philip som börjat misströsta kom allt längre efter. Vi samlades för ett sista längre stopp vid Harhålet. Bettan fick ta över Jonas så att jag kunde koncentrera mej på att peppa Philip som fick det allt jobbigare. Framåt halv sju började vinden avta och vi närmade oss Stigtomta, vi kände att vi började närma oss målet. En kilometer efter Stigtomta satte sig Philip vid vägkanten, vägrade att ta ett tramptag till men efter lite övertalning kom vi trots allt iväg. Sista kilometrarna gick av bara farten och alla var nöjda med att vi klarat hela resan på ca 10mil.